Klimpo intervjuar S, MP, C och L om kolsänkor i höstbudgeten

Betänkandet Vägen till en klimatpositiv framtid (SOU 2020:4) överlämnades till regeringen i januari år. Strategin för ett Klimatpositivt Sverige år 2045 var framtagen och skickades på remiss. Strax efter slog Covid-19-pandemin till. Klimatdebatten hamnade i skuggan och stora delar av näringslivet lamslogs. Nu, flera månader efter, finns det tecken på att efterfrågan och produktion så smått har börjat vända uppåt igen. Det kommer att krävas drygt 80 miljarder i budgetåtgärder för att möta lågkonjunkturen under 2021. Det framkom av Konjunkturinstitutets konjunkturuppdatering som publiceras 13 augusti. Egentligen skulle det ha behövts sparats 17 miljarder för att nå överskottsmålet på 0,3 % av BNP, men som läget är just nu så behövs ett reformutrymme på 80 miljarder. Flera av partiernas reformpaket innehåller klimatsatsningar för en grön omställning och flera partier vill redan nu få med budgetposter för omvända auktioner för Beccs.

Nu i veckan fastställer regeringen budgetutrymmet inför överläggningarna om höstbudgeten som presenteras den 21 september. Budgetförhandlingarna är i gång mellan de två regeringspartierna S och MP samt samarbetspartierna C och L.

Klimpo har intervjuat partierna om inställningen till klimatpositivt och deras anspråk på kolsänkors utrymme i budgetförhandlingarna.

Partierna är överens om att klimatpositivt är viktigt för den klimatutmaning som råder och att kolsänkor, vilka gör klimatpositivt möjligt, behöver det satsas mycket mer på. Flera av partierna tycker att Sverige behöver komma igång storskaligt med kolsänkor som Beccs (Bio-energy with carbon capture and storage) och biokol samt naturliga åtgärder som återvätning av dränerad torvmark. Partierna är väl medvetna om att finansiellt stöd krävs för detta.

Centerpartiet vill se ett reformpaket med satsningar på kolsänkor

– Våga tänka långsiktigt i den krissituation vi är i just nu och satsa redan nu på kolsänkor som Beccs, Vi behöver få igång den här tekniken, men vi måste ha lite framförhållning för en bättre konkurrens. Om vi skulle köra år 2021 skulle bara några få aktörer vara med, säger Rickard Nordin, Klimatpolitisk talesperson för Centerpartiet.

Centerpartiet begär ett reformpaket som innehåller satsningar på minusutsläpp, ett grönt avdrag, biodrivmedel och en breddning av industriklivet. Paketet beräknas uppgå till totalt 3 miljarder kronor under de kommande tre åren inför höstbudgeten, varav 850 Mkr nästa år. Partiet anser även att ett stödsystem med omvända aktioner för kolsänkor som Beccs kan finnas på plats år 2022, men det skulle kräva investeringar på ytterligare 1 miljard under treårsperioden.

– En del av de 850 Mkr för nästa år behöver gå till ett centrum för kolsänkor/minusutsläpp, utredning om hur stöd skall utformas teknikneutralt samt förberedelse för företag och intressenter inför en auktion, säger Rickard Nordin.

Centerpartiet har länge varit positiva till kolsänkor och drev år 2019 igenom satsningen på 100 miljoner till investeringar för testanläggningar för minusutsläpp. Centerpartiet vill även skapa ett system för kolsänkor på EU-nivå där varje aktör som genererar minusutsläpp får ersättning för det.

I förlängningen behövs ett EU-gemensamt stödsystem med kvotplikt för koldioxidinfångning, menar Rickard Nordin. Centerpartiet vill att utsläppen från transportsektorn ska minska och att det i Sverige år 2030 bara säljs bilar och lastbilar som går på el och förnybara drivmedel.

– Den största utmaningen nu för klimatomställningen är transportsektorn och hur vi ska ställa om och stärka svensk industri. Det är viktigt att fokusera på satsningar som både skapar jobb och minskar utsläppen samtidigt, avslutar Rickard Nordin.

Socialdemokraterna vill ha stöd för minusutsläpp med delad risk

– Beccs är en viktig teknik för att vi ska kunna klara våra klimatmål, säger Patrik Engström, Energipolitisk talesperson för Socialdemokraterna, som i våras var på ett digitalt besök av Stockholm Exergis nya testanläggning för att fånga in koldioxid. Tekniken finns och den går att skala upp, fortsätter han entusiastiskt.

Socialdemokraterna vill att Sverige ska vara en global klimatföregångare och bli världens första fossilfria välfärdsland.

– Vi hoppas på att något från remissförfarandet om minusutsläpp kommer med i budgettexterna, säger Patrik Engström. För uppskalning och teknikutveckling inom kolsänkor behövs ekonomiskt stöd, men med delad risk. Ekonomiska stöd för klimatinsatser kan inte bara genomföras med skattebetalarnas medel, då blir arbetet kortsiktigt.

Socialdemokraterna vill ha en folklig förankring och bred gemensam syn på klimatarbetet. Man hoppas på nyckelprojekt som inspirerar både allmänheten och företag. Socialdemokraterna tycker att de har en relativ samsyn inom klimatpolitiken med de andra partierna och ser positivt på Centerpartiets reformpaket på klimatområdet.

– Vi ligger inte långt ifrån Centerpartiets idéer. Vi kan konstatera att en del är gemensamt, ibland med andra ord och summor, men vi ligger inte mil ifrån varandra. Nu ska vi förhandla med övriga partier och vi bör komma överens.

En av de stora utmaningarna för klimatomställningen just nu är robusthet i energisystemet och att transportsektorn behöver ställas om.

– Corona-pandemin har lärt oss använda ny teknik och detta kanske är en början på ett tekniksprång/skifte. Det har krävts färre transporter och efter att vi har kommit ur krisen har vi nog lärt oss en hel del, säger Patrik Engström. Klimatfrågan är fortsatt viktig och kolsänkor kommer att vara viktiga som en del av lösningen.

Liberalerna vill se en lagringspeng för att fånga in koldioxid från atmosfären

– Liberalerna har varit mest pådrivande i CCS-frågan, säger Joar Forssell, Klimatpolitisk talesperson för Liberalerna. Det rimligaste vore att den som släpper ut 1 ton koldioxid betalar samma summa som den som fångar in och lagrar detsamma får, att marknadskrafterna får vara med och driva på utvecklingen.

I början av året krävde Liberalerna en omläggning av klimatpolitiken och föreslog en satsning på 2 miljarder kronor för att fånga in och lagra koldioxid. Partiet sa då att de kommer att driva förslaget hårt i kommande budgetförhandlingar.

– Liberalernas ambitionsnivå är hög och vi är glada att även Centerpartiet föreslagit satsningar på minusutsläpp, säger Joar Forssell. I grunden finns en gemensam vilja att fånga in koldioxid bland partierna, men detaljerna får diskuteras i budgetförhandlingarna.

Liberalerna står för teknikneutrala politiska och finansiella system. Liberalerna säger sig även vilja se satsningar på forskning och teknikutveckling.

– Staten kan inte veta vilken teknik som blir framgångsrik. Andra aktörer än staten måste driva utvecklingen, men att det finns styrmedel kopplat till den, säger Joar Forssell. Det behövs en större tro på teknikutveckling och forskning. Beccs är här och nu ett effektivt alternativ för koldioxidinfångning, men inte säkert det är så i framtiden, fortsätter han.

Liberalerna vill genomföra satsningar som är logiska och som folk förstår. De vill att investeringar görs som gemene man lägger märke till, satsningar som både främjar klimatet och som skapar jobb.

– Den pågående pandemin har bidragit till att det är smidigare att få igenom gröna investeringar som grön infrastruktur. Det behövs en stabil elförsörjning och mer elektrifiering. Vi behövs mer el i systemet och en bra infrastruktur. Det behövs fler elvägar, små flygplatser som elflyg kan lyfta från, säger Joar Forssell. Det finns en del låsningar när det kommer till energislag, men det finns en gemensam målbild i klimatpolitiken, avslutar Joar Forssell.

Miljöpartiet vill få igång en utbyggnad av Beccs

– Vid användning av bioråvara tillsammans med Beccs minskas koldioxid i atmosfären vilket är en stor klimattjänst. Vi kan inte bara nöja oss med klimatneutralt. Den fossila tekniken är en stoppkloss och målet ska inte vara klimatneutralt. Målet ska vara klimatpositivt, säger Lorentz Tovatt, Klimatpolitisk talesperson för Miljöpartiet.

Miljöpartiet vill avsätta 250 miljarder kronor under de närmaste åren för att investera i ett grönare samhälle. Partiet vill ha hundra miljarder i ”gröna” kreditgarantier för förmånliga lån till investeringar i innovativ grön teknik.

– Vi har spänt bågen ännu mer än Centerpartiet och begär ett reformpaket på 150 miljarder kronor i budgetförhandlingarna de kommande tre åren, säger Lorentz Tovatt. Vi kanske inte köper exakt Centerpartiets reformpaket, men vi ser gärna satsningar på minusutsläpp och Beccs.

Miljöpartiet vill undanröja hinder för att på några års sikt nå storskaliga system för kolsänkor som Beccs och biokol. Miljöpartiet verkar för ett avtal direkt med Norge om koldioxidlagring istället för att de återstående 46 länderna ska ratificera Londonprotokollet.

– Kolsänkor är en förutsättning för att nå Parisavtalet. Vi tror att vi redan nu kan börja med naturbaserade kolsänkor som återvätning av dikade torvmarker. Vi behöver komma igång snabbt med Beccs och för detta behöver vi röja undan hinder och skriva avtal direkt med andra länder istället för att vänta. Vi behöver redan nu jobba aktivt för att reformera EU ETS (EUs utsläppshandel) så minusutsläpp kan tillgodogöras, säger Lorentz Tovatt.

Som en del i att återuppbygga ekonomin efter Coronakrisen vill Miljöpartiet se en grön riktning som dessutom bidrar till att skapa jobb.

– Vi vet att krisen kommer få stora konsekvenser ekonomiskt och att det är viktigt att vi investera oss i en grön riktning. Utsläppen ökade efter krisen år 2009 och det får inte hända igen. Klimatpositiva åtgärder är ett sätt stimulera arbetsmarknaden i grön riktning avslutar Lorentz Tovatt.

Framtiden ser ljus ut för Beccs och andra kolsänkor 

Att döma av C, S, MP och L:s förslag ser framtiden för Beccs, biokol och andra kolsänkor ljus ut. Samtliga partier uttrycker sig positivt kring satsningar på klimatpositivt och anser att dessa behöver få uppta ett betydande budgetutrymme. Små nyansskillnader finns, men klimatdebatten är fortfarande högt prioriterad. Med en sådan politisk enighet så har Sverige dessutom goda förutsättningar att nå ett Klimatpositivt Sverige år 2045. Vi på Klimpo firar detta och ser med tillförsikt fram emot en klimatpositiv höstbudget.

Text: Karolina Norbeck, VD, Klimpo Klimatpositivt & Kolsänkor AB