ELON MUSK: Sverige är världens Tesla för klimatpositivt!

Året börjar #klimatpositivt. Den 22 januari utlyste Elon Musk en belöning på $100M som pris för bästa koldioxidinfångningsteknik. Vi på Klimpo välkomnar att tekniken för koldioxidinfångning skapar löpsedlar och ges utrymme i sociala medier och dagspress. Det Elon Musk gör är att skapa medvetenhet bland den breda massan kring en teknik som har potential att, utan större omställning, relativt snabbt möjliggöra 1,5 graders målet. Med detta sagt vill vi på Klimpo hjälpa Elon med att hitta lovande innovationer värda att uppmärksamma.

I Sverige finns god kunskap kring koldioxidinfångning sedan länge och  tekniken har dessutom sedan ett par år tillbaka uppmärksammats av såväl politiker, forskningsinstitut, lärosäten samt industrin. Vi har kommit långt i utvecklingen och en mängd olika initiativ pågår runt omkring i landet för att komma igång med såväl storskalig som småskalig koldioxidinfångning. I Sverige nöjer vi inte oss med koldioxidneutralt utan satsar på #klimatpositivt, minusutsläpp, med bland annat Beccs och biokol. Utmaningar kvar att lösa är bland annat finansiering och lagstöd, men även inom dessa områden pågår utredningar. Klimpo följer dagligen det arbetet och för en god dialog med uppdragstagarna för optimala lösningar.

Sverige är ett föregångsland och därför tycker vi på Klimpo att Elon Musk bör titta närmare på några av de svenska initiativ och projekt som redan pågår:

Det fossilfria energibolaget Växjö Energi (VEAB) jobbar för kommunens mål att bli Europas grönaste stad 2030. Som ett led i det arbetet planerar VEAB att fånga in grön koldioxid vilket leder till att mer koldioxid tas upp än vad som genereras – dessa minusutsläpp möjliggör ett klimatpositivt Växjö! Denna anläggning beräknas kunna bidra med minusutsläpp på ca 175 000 ton CO2 årligen vilket motsvarar ett tågset med 25 vagnar flytande koldioxid om dagen under vintersäsongen.

Energibolaget Öresundskraft i Helsingborg vill fånga in 200 000 ton koldioxid vid sin avfallsförbränningsanläggning. Anläggningen för koldioxidinfångning beräknas att kosta ca en miljard och Öresundskraft har ansökt om EU-bidrag på en halv miljard kronor för att täcka halva investeringen.

Energibolaget Söderenergi i Södertälje utreder förutsättningarna för en BECCS-anläggning som kommer att fånga in upp till 650 000 ton koldioxid per år.

– Regeringen, inom ramen för Industriklivet, införde år 2019 ett stöd till forskning, förstudier, test, demo och investeringar i negativa utsläpp bland annat i form av bio-CCS. I bedömargruppen är Klimpos VD, Karolina Norbeck, med. Nedan ses hittills beviljade projekt inom industriklivet negativa utsläpp:

  • Prediktion av koldioxidabsorberande klatrater, Jonas Nyman, Holly Chemistry AB. 930 000 kr inom Industriklivet, 100 %. Syftet med projektet är att öka förståelsen för klatraters egenskaper och identifiera nya material för koldioxidabsorption.
  • Genomförandestudie bioCCS på Igelstaverket, Leif Bodinson, Söderenergi AB. 788 800 kr inom Industriklivet, 64 %. Projektet syftar till att ta fram ett underlag inför kommande faser för en eventuell etablering av bio-CCS på Igelstaverket. Projektet bedöms ha potential att på sikt bidra till negativa koldioxidutsläpp med upp till 650 000 ton per år.
  • Genomförbarhetsstudie för Bio-CCS inom Stora Enso svenska sulfatfabriker, Conny Johansson, Stora Enso AB. 900 000 kr inom Industriklivet, 50 %. Projektets syfte är att ge stöd för att utröna om det är möjligt att installera en fullskalig bio-CCS anläggning inom den svenska delen av Stora Ensos sulfatfabrik.
  • Karakterisering av CO2-strömmar i BECCS, Hailong Li, Mälardalens högskola. 967 689 kr inom Industriklivet, 100 %. Projektets syfte är att få förståelse för hur användandet av biomassa påverkar processdesign och prestanda för koldioxidinfångnings- och lagringsteknik som utvecklats för fossila bränslen, genom att karakterisera de huvudsakliga koldioxidströmmarna.
  • Rollen av BioCCS för negativa koldioxidutsläpp i Uppsala kommun, Nader Padban, Vattenfall AB. 1 050 500 kr inom Industriklivet, 63 %. Projektet ska redovisa en genomförbarhetsstudie för att minska koldioxidutsläpp genom bio-ccs och hur det kan inkluderas i Uppsala kommuns långsiktiga planering tillsammans med näringslivet. Inriktningen är på värme- och elproduktions-relaterad biogen koldioxid i Uppsala.
  • Koldioxidavskiljning med alkaliska restprodukter från industriella processer i Sverige – förstudie, Placid Tchoffor, RISE Research Institutes of Sweden. 705 000 kr inom Industriklivet, 100 %. Projektet är en genomförbarhetsstudie med det övergripande målet att utveckla koldioxidavskiljningssystem baserat på mineralförkolning där alkaliska rester från olika industriella processer i Sverige kommer att användas som koldioxidavskiljningsmaterial.
  • Kalium och natrium i bio-CLC, Henrik Leion, Chalmers tekniska högskola. 755 000 kr inom Industriklivet, 100 %. Med kemcyklisk förbränning (Chemical-Looping Combustion, CLC) kan biogen koldioxid från förbränning fångas in med lägre energiförluster än andra konventionella metoder. Syftet med projektet är att få kunskap om hur CLC kan användas i anläggningar som förbränner biomassa.
  • Bio-CCS från biogasanläggningar, Johan Andersson, RISE Research Institutes of Sweden. 811 000 kr inom Industriklivet, 82 %. Projektets syfte är att avskilja, transportera och slutlagra koldioxid från biogasanläggningar.
  • Kostnadseffektiv infångning av CO2 från svensk kraftvärmeproduktion, Xiaoyan Ji, Luleå tekniska universitet. 5 522 500 kr inom Industriklivet, 82 %. Projektet syftar till att utveckla en ny teknik för koldioxidavskiljning baserad på immobiliserade joniska vätskor.
  • Oxyfuelförbränning av svartlut i svenska sodapannor, Fredrik Weiland, RISE Energy Technology Center AB. 6 665 600 kr inom Industriklivet, 77 %. Projektets övergripande syftet är att ta fram väsentlig kunskap för framtida implementering av bio-CCS inom massa- och pappersindustrin. Det innebär att förstå viktiga kemitekniska utmaningar, och möjligheter, som behöver beaktas inför konvertering av befintliga sodapannor till oxyfuelförbränning.
  • Nya absorptionslösningsmedel för BECCS-processer, Matthäus Bäbler, Kungliga Tekniska Högskolan. 6 426 500 kr inom Industriklivet, 90 %. Projektet syftar till att optimera egenskaperna hos lösningsmedlet för att fånga koldioxid från rökgaserna som släpps från termisk omvandling av biomassa.
  • Negativa utsläpp med DAC för Sverige, Filip Johnsson, Chalmers Tekniska Högskola. 6 185 000 kr inom Industriklivet, 69 %. Projektet syftar till att öka kunskapen och kartlägga möjligheter till negativa utsläpp genom Direct Air Capture (DAC). I dag finns relativt lite kunskap om hur DAC skulle kunna realiseras med avseende på teknik och dess kostnader givet svenska förutsättningar, möjlig internationell samverkan och affärsmodeller runt DAC samt regelverk. Detta eftersom DAC-anläggningar troligtvis kommer att behöva placeras i andra länder än där utsläppen sker.
  • Genomförbarhetsstudie av CCS vid Mälarenergis Kraftvärmeverk i Västerås, Marianne Allmyr, Mälarenergi AB. 447 500 kr inom Industriklivet, 50 %. Projektet syftar till att utröna om en etablering av anläggning för koldioxidavskiljning om ca 550 000 ton per år från förnybara bränslen och ca 150 000 ton per år från återvunna bränslen vid kraftvärmeverket i Västerås är en realistisk och resurseffektiv investering.
  • Energiutvärdering av koldioxidinfångningstekniker i ett svenskt sulfatmassabruk, Anders Nordenö, Stora Enso AB. 400 000 kr inom Industriklivet, 50 %. Projektet syftar till att undersöka om det är möjligt att minska behovet av tillförd extern energi för koldioxidinfångning och förvätskning genom att undersöka vilka tekniker som passar bäst för ett sulfatmassabruk med avseende på energiintegration.
  • Reducera processrelaterad koldioxid från kemisk industri, Louise Olsson, Chalmers tekniska högskola. 11 517 000 kr inom Industriklivet, 100 %. Det övergripande målet med projektet är att producera pentaerytritol och dipentaerytritol på ett mer effektivt sätt, både genom en effektivare användning av råmaterial och mindre lösningsmedel och därigenom minska utsläpp av koldioxid. Forskningen som avses i projektet är grundläggande för utveckling av katalysatorer. Katalysatorutvecklingen är en avgörande teknikdel i omställningen av kemiindustrin. Om projektets resultat implementeras kan det resultera i en potential på cirka 2 800 ton minskade koldioxidutsläpp per år i Perstorp.
  • Utvidgade tester av BECCS genom HPC vid kraftvärmeverk, Fabian Levihn, Stockholm Exergi AB. 3 717 830 kr inom Industriklivet, 31 %. Syftet med projektet är att bygga ut den befintliga testanläggningen för att öka energieffektiviteten och minska kostnaden för en framtida fullskaleanläggning för infångning av biogen koldioxid.
  • Omvända auktioner för negativa utsläpp i teori och praktik, Mathias Fridahl, Linköpings universitet. 830 728 kr inom Industriklivet, 100 %. Projektet syftar till att undersöka om och i så fall under vilka förutsättningar omvända auktioner kan skapa verkningsfulla och effektiva incitament för bio-CCS (Carbon Capture and Storage) i Sverige.
  • Utveckling av kostnadseffektiva koldioxidadsorbenter från lågvärdiga polymerer, Nazdaneh Yarahmadi, RISE Research Institutes of Sweden AB. 2 401 905 kr inom Industriklivet, 100 %. Projektet syftar till att på sikt utveckla ett kostnads- och resurseffektivt sätt att avskilja koldioxid från förbränning i el- och värmesektorn genom att använda polyuretan (PUR), innan PUR förbränns som avfall.
  • Nyttjande av industriell bi-produkt för ett effektivt geologiskt BECCS (INSURANCE), Glenn Bark, Luleå tekniska universitet. 9 924 257 kr inom Industriklivet, 99 %. Projektet syftar till att uppnå negativa utsläpp av koldioxid genom att använda restprodukter från pappersindustrin för at fånga in koldioxid och sedan förvara det som bikarbonat. Kärnan i projektet är utvecklingen av teknik för att omvandla koldioxid från processindustrins utsläpp till karbonater samt att undersöka platser för potentiell geologisk lagring av koldioxiden.
  • AI assisterad koldioxidinfångning i biomassabaserade kraftvärmeverk, Hailong Li, Mälardalens högskola. 4 999 106 kr inom Industriklivet, 84 %. Syftet med projektet är att utveckla artificiell intelligens (AI)-assisterade lösningar för att optimera och styra den dynamiska driften av kemisk absorption för infångning av koldioxid från en kraftvärmeanläggning med biomassa som bränsle.
  • Minskning av processrelaterade gasutsläpp från stålindustrin och produktion av värdefulla kemikalier via gasfermentering, Konstantinos Chandolias, RISE Research Institutes of Sweden AB. 1 964 505 kr inom Industriklivet, 95 %. Projektet syftar till att minska utsläpp från Sveriges malmbaserade stålproduktion genom att använda gaserna till gasfermentering och omvandla dem till kommersiellt viktiga kemikalier.
  • Nytt 2D material för infångning och förvaring av CO2 ur förbränningsgas, Per Persson, Linköpings universitet. 5 000 000 kr inom Industriklivet, 100 %. Projektet syftar till att utveckla tekniker för koldioxidavskiljning med ett nytt, tvådimensionellt material MXene.
  • Kemcyklisk förbränning av biomassa och avfall – pilotdrift och förstudie, Anders Lyngfelt, Chalmers tekniska högskola. 9 734 875 kr inom Industriklivet, 89 %. Projektet avser en förstudie som undersöker hur en CLC-panna (Chemical looping combustion) kan konstrueras som är flexibel i den bemärkelsen att den även kan användas som cirkulerande fluidiserad bäddpanna (CFB).
  • Tester av BECCS genom HPC vid kraftvärmeverk, Erik Dahlén, Stockholm exergi. 4 345 030 kr inom Industriklivet, 49 %. Projektet syftar till att uppföra en testanläggning för att genomföra långtidstester med HPC (Hot Potassium Carbonate) – tekniken på en del av rökgasflödet från det fliseldade kraftvärmeverket KVV8 vid Värtaverket.
  • AM-ORE – Additiv tillverkning genom järnmalmreduktion med laser, Alexander Kaplan, Luleå tekniska universitet. 981 200 kr inom Industriklivet, 95 %. Projektet syftar till att utveckla en ny förenklande teknik för direkt stålprodukttillverkning från malm, där processen dessutom är utan utsläpp av växthusgaser. Tekniker går ut på att från järnmalm tillverka stål samtidigt som en produkt skapas genom additiv tillverkning (3D-printing).

Elon Musk, Sverige är världens Tesla för klimatpositivt!