Stockholm, 10 september 2026. Inför valet har Klimpo genomfört en partiundersökning om Sveriges framtida arbete med BioCCUS, det vill säga infångning, användning och lagring av biogen koldioxid. Undersökningen bygger på fyra centrala frågor som skickats till respektive partis politiskt sakkunniga. Resultatet ger en tydlig bild av hur politiken ser på BioCCUS inför nästa mandatperiod.
Undersökningen fokuserar på fyra nyckelområden: ambitionsnivåer för BioCCS, nationell infrastruktur för transport och lagring av koldioxid, styrmedel för användning av infångad biogen CO₂ samt ekonomiska incitament på den frivilliga marknaden för kolkrediter. Syftet är att kartlägga hur partierna vill utveckla Sveriges arbete med negativa utsläpp och användning av biogen koldioxid i nya material och elektrobränslen.
Dessa frågor ställde vi:
- Ambition och volymer BioCCS (Bioenergy Carbon Capture and Storage). Anser ni att Sverige bör planera för att fånga in betydligt mer än dagens diskussion om 2–3 miljoner ton biogena utsläpp – ja eller nej?
- Infrastruktur och styrmedel BioCCUS (Bioenergy Carbon Capture, Utilisation and Storage). Är ni beredda att fatta konkreta beslut om nationella stöd och infrastruktur för transport och lagring av CO₂ under nästa mandatperiod – ja eller nej?
- BioCCU (Bioenergy Carbon Capture and Utilisation). Vill ni införa nationella styrmedel som gör det möjligt för företag att investera i användning av infångad biogen CO₂, till exempel för elektrobränslen och material – ja eller nej?
- Frivilligmarknaden för kolkrediter. Anser ni att Sverige bör införa ekonomiska incitament till exempel skatteavdrag för företag som köper högkvalitativa kolkrediter – ja eller nej?
Stöd för BioCCUS – skilda vägar framåt
Partiernas svar visar att det finns ett brett politiskt intresse för att stärka Sveriges arbete med BioCCUS, även om partierna betonar olika perspektiv och prioriteringar. Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartpartiet är tydligt positiva till att Sverige bör planera för att fånga in betydligt mer biogen koldioxid än dagens nivåer. Moderaterna är öppna för ökade volymer men vill se kostnadseffektivitet, medan Sverigedemokraterna avvaktar och vill först se hur befintliga projekt fungerar. Vänsterpartiet menar att BioCCS kan behövas som komplement för negativa utsläpp, men att klimatpolitiken inte får bygga på optimism om framtida infångning och att huvudfokus bör vara att minska utsläppen vid källan.
När det gäller nationell CO₂‑infrastruktur är stödet starkt. Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet svarar ja till att fatta konkreta beslut om stöd och infrastruktur under nästa mandatperiod. Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är delvis positiva, medan Moderaterna inte vill slå fast vilka beslut som bör fattas kommande mandatperiod.
För styrmedel som möjliggör investeringar i användning av infångad biogen CO₂ är stödet brett. Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet svarar ja. Socialdemokraterna är delvis positiva, Sverigedemokraterna har inte tagit ställning, och Vänsterpartiet utesluter inte styrmedel men vill att de införs med tydliga hållbarhetskrav.
Den mest splittrade frågan gäller ekonomiska incitament på frivilligmarknaden för kolkrediter. Liberalerna och Centerpartiet är positiva till skatteincitament för företag som köper högkvalitativa kolkrediter. Miljöpartiet vill utreda vidare hur incitament kan utformas utan att minska trycket på utsläppsminskningar. Moderaterna, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet säger nej, medan Sverigedemokraterna inte har tagit ställning.
“Det är mycket glädjande att se att så många partier visar en tydlig vilja att stärka Sveriges arbete med BioCCUS. Svaren visar att det finns en bred politisk förståelse för att biogen koldioxidinfångning, användning och lagring är avgörande för att nå våra klimatmål och för att skapa nya industriella möjligheter. Nu behöver vi omsätta denna vilja i konkreta beslut under nästa mandatperiod,” säger Karolina Unger, VD för Klimpo.
En strategisk framtidsfråga för industri och klimat
Sammanfattningsvis visar undersökningen att BioCCUS betraktas som en strategisk framtidsfråga av en majoritet av partierna. Det finns en bred förståelse för att biogen koldioxidinfångning, användning och lagring kan spela en avgörande roll för att nå klimatmålen, stärka svensk industri och skapa nya möjligheter inom elektrobränslen, material och negativa utsläpp. Samtidigt framgår att partierna har olika syn på tempo, statens roll och hur incitament ska utformas, särskilt på frivilligmarknaden.
Så här svarade partierna:
Moderaterna
- Detta är fortsatt en intressant teknik och den satsning som regeringen gjort är viktig. Vi är positiva till ytterligare satsningar om tekniken över tid visar sig kostnadseffektiv.
- För att tekniken med infångning ska vara verkningsfull krävs också fungerande infrastruktur för transport och lagring, men vi kan inte idag slå fast om och i så fall vilka beslut som bör fattas kommande mandatperiod.
- Ja. Moderaterna vill främja teknikutveckling och investeringar i koldioxidinfångning och användning av koldioxid. Regeringen har redan gett Energimyndigheten uppdrag kopplade till att utveckla styrmedel för CCS och CCU, och CCU ingår i regeringens arbete för industrins klimatomställning. Däremot bör styrmedlen vara teknikneutrala och kostnadseffektiva snarare än utformade för en enskild användning.
- Nej. Inte i nuläget. Vi är positiva till en frivilligmarknad för kolkrediter men har idag inget förslag om skatteincitament.
Liberalerna
- Ja. Sverige behöver ta vara på potentialen i negativa utsläpp. Bio-CCS kan bli en viktig del av klimatpolitiken, särskilt eftersom Sverige har goda förutsättningar genom vår skogs- och processindustri.
- Ja. För att tekniken ska kunna utvecklas krävs fungerande infrastruktur, tydliga spelregler och långsiktiga villkor. Staten har en viktig roll i att möjliggöra den utveckling som marknaden inte ensam kan bära.
- Ja. Att använda infångad koldioxid som råvara kan skapa nya klimatsmarta produkter och stärka svensk innovation. Vi vill att Sverige ska ligga i framkant när nya gröna tekniker utvecklas.
- Ja, rätt utformade men med höga krav på kvalitet och trovärdighet. Kolkrediter får inte bli ett sätt att skjuta upp utsläppsminskningar. De måste komplettera – inte ersätta – arbetet med att minska utsläppen.
Kristdemokraterna
- Ja. Sverige bör ha en långsiktig ambition som är betydligt högre än 2–3 miljoner ton per år. Energimyndigheten bedömer att den realiserbara potentialen för bio-CCS är minst 10 miljoner ton biogen koldioxid per år till 2045. Det betyder inte att staten redan nu ska låsa fast exakt hur stor del som ska komma från bio-CCS. Men Sverige bör planera infrastrukturen och styrmedlen för en successiv uppskalning mot betydligt större volymer än 2–3 miljoner ton.
- Ja. Vi har redan fattat beslut om ett stödsystem som omfattar både infångning, transport och lagring. Under nästa mandatperiod behöver arbetet fortsätta med konkreta beslut som undanröjer flaskhalsar och möjliggör gemensamma och kostnadseffektiva transport- och lagringslösningar. Staten ska skapa långsiktiga spelregler och bidra där det finns tydliga samordningsbehov, men inte automatiskt bära hela kostnaden.
- Ja. Sverige bör utveckla teknikneutrala styrmedel som gör det möjligt att kommersialisera användningen av infångad biogen koldioxid i elektrobränslen, kemiska produkter och material. Stödet ska utgå från verifierad klimatnytta och får inte leda till dubbelräkning.
- Nej. Här har vi inte beslutat om någon partilinje vad jag vet så jag är inte beredd att i dag lova ett generellt skatteavdrag för inköp på den frivilliga kolkreditmarknaden. Vi gillar ju idéen med skatteavdrag när det gäller gåvor så konceptet gillas ju. Först måste det finnas robust certifiering, transparens och garantier mot dubbelräkning. Vi är positiva till att mobilisera privat finansiering för verifierade negativa utsläpp, men skattepengar ska bara användas när klimatnyttan är hög, mätbar och varaktig.
Centerpartiet
- Ja. Sverige ska ha nettonoll-utsläpp 2045 och därefter vara nettonegativa. För att nå dit behöver vi fånga in betydligt mer biogena utsläpp än idag. Både för att nyttja som råvara och för lagring. Speciellt som det visat sig vara mycket tveksamt att förlita sig på utsläppskrediter från tredje land.
- Ja. Här behöver staten ta en betydligt tydligare roll, inte minst kring samordning och struktur för att optimera de flöden som blir. Infrastruktur är ett grundläggande statligt ansvar, det gäller även transport av koldioxid.
- Ja. Absolut! Vi har lagt fram förslag på klimatkontrakt för att säkra företagens omställning. Vi har fördubblat medlen i Industriklivet i vår budget och vi har föreslagit särskild riskavlastning i form av att staten agerar mellanhand vid exempelvis långa kontrakt för flyg- och sjöfartsbränsle.
- Ja. Vi vill att det finns tydliga och enkla regelverk för klimatkompensation. Det är inte annorlunda än att man betalar en renhållningsavgift för andra sopor. Vi vill dessutom att Sverige ska jobba hårt för att skapa en större europeisk marknad för kolkrediter när utsläppshandelssystemet nu ses över.
Sverigedemokraterna
- Nej. Vi vill först se hur det system vi har idag kommer fungera i praktiken. Det ska bli spännande att följa Stockholm Exergi som är först ut.
- Ja. Om så krävs är vi öppna för att diskutera statens roll när det kommer till lagring.
- Inget vi tagit ställning till kring.
- Ingen fråga vi har tagit ställning kring.
Socialdemokraterna
- Ja, vi ser potentialen i teknik för koldioxidavskiljning för både lagring och användning. Därför vill vi främja bio-CCS och CCS för att minska atmosfärens koldioxidhalt samt CCU för att exempelvis kunna använda koldioxiden som råvara i bränslen eller nya material.
- Delvis, vi har inte tagit ställning till exakt detta förslag. Med det sagt så anser vi att det är viktigt med statliga stöd för att främja samhällets klimatomställning genom exempelvis en stärkt finansiering av Industriklivet.
- Delvis, vi har inte tagit ställning till exakt detta förslag. Med det sagt så anser vi att det är viktigt med statliga stöd för att främja samhällets klimatomställning genom exempelvis en stärkt finansiering av Industriklivet.
- Nej, vi anser att etablerande av marknader för kolkrediter bäst regleras på EU-nivå.
Miljöpartiet
- Ja
- Ja
- Ja
- Inte lika enkelt. Vi vill skapa bättre förutsättningar för permanenta och verifierbara negativa utsläpp, men har inte föreslagit ett generellt skatteavdrag för företags köp av kolkrediter. Företagens egna utsläppsminskningar måste komma först. Det behöver utredas hur vi bäst skapar incitament för negativa utsläpp utan att minska trycket på utsläppsminskningar. Så på skalan ja eller nej hamnar väl det möjligen på ett ”kanske”.
Vänsterpartiet
- Vi har inte tagit ställning till något volymmål. BioCCS kan behövas som komplement för negativa utsläpp, men klimatpolitiken får inte bygga på optimism om framtida infångning. Huvudfokus måste vara att minska utsläppen vid källan.
- Ja
- Vi har inte föreslagit några sådana styrmedel, men utesluter det inte under förutsättning att dessa införs med hållbarhetskrav.
- Nej. Vi ser risker med att ett sådant skatteavdrag flyttar fokus från faktiska utsläppsminskningar.
Tack till alla partier som tog sig tid att svara. Vi vill avslutningsvis uppmana alla att gå och rösta – det är ett viktigt sätt att värna vår demokrati!
