I dag tog klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari emot ett betänkande från den parlamentariska Miljömålsberedningen. Utredningen föreslår en bibehållen ambitionsnivå för de svenska klimatmålen.
Miljömålsberedningens uppdrag har varit att uppdatera och lämna förslag på hur svenska etappmål till 2030 kan utformas så att de bättre överensstämmer med Sveriges EU-åtaganden och att de styr effektivt mot nettonollutsläpp 2045.
Utredningen föreslår en ny utformning för det svenska etappmålet om minskade växthusgaser till 2030. Syftet är att bibehålla klimatambitionen, samtidigt som målet bättre överensstämmer med Sveriges åtagande inom EU och styr effektivt mot det långsiktiga klimatmålet till 2045.
Uppdaterat klimatmål till 2030
- Nytt basår – 2005 istället för 1990
- Utsläppen i Sverige i ESR-sektorn bör senast år 2030 vara minst 60 procent lägre än utsläppen 2005
- Högst 10 procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder
Miljömålsberedningen föreslår även regler för hur kompletterande åtgärder ska bokföras. Det handlar till exempel om ökade upptag av koldioxid i skog och mark, utsläppsminskningar som sker utanför Sveriges gränser, samt avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen, så kallad bio-CCS.
Bokföringsregler föreslås för:
- Bio-CCS
- Ökade nettoupptag i markanvändningssektorn
- Verifierade utsläppsminskningar utomlands:
o Artikel 6 (Parisavtalet)
o Köp av ESR-enheter
o Annullering av utsläppsrätter i EU ETS
Ytterligare kompletterande åtgärder, exempelvis:
- Biokol
- DACCS
Med Miljömålsberedningens betänkande står samtliga partier i riksdagen bakom centrala delar av Sveriges Klimatpolitiska ramverk.
Miljömålsberedningens förslag kommer nu att analyseras och beredas vidare inom Regeringskansliet.
>> Se presentationen och läs pressmeddelandet hos Klimat- och näringslivsdepartementet
