Stockholm Exergi meddelar idag att företaget har utökat sitt avtal med Microsoft om permanenta minusutsläpp. Det befintliga tioåriga avtalet om 3,33 miljoner ton utökas nu till totalt 5,08 miljoner ton koldioxid, som ska avskiljas vid den nya anläggningen i Värtan och lagras permanent under havsbottnen utanför Bergen i Norge. Med 500 000 ton per år är avtalet världens största, räknat på årliga leveranser.
– Att Microsoft väljer att utöka sitt avtal med oss visar på ett starkt förtroende för vårt bio-CCS-projekt och vår förmåga att leverera hållbara, permanenta minusutsläpp. Det är också en tydlig signal om att företag med höga klimatambitioner på den frivilliga marknaden har fortsatt fokus på att bekämpa klimatförändringarna och på att bygga upp industrin för negativa utsläpp, säger Anders Egelrud, vd på Stockholm Exergi.
– Stockholm Exergi har en tydlig vision och tar konkreta steg för implementering av ny teknik för klimatåtgärder. Vi är glada att kunna utöka vårt engagemang, vilket i sin tur speglar våra framsteg mot att nå våra ambitiösa mål om negativt koldioxidavtryck till 2030, säger Brian Marrs, Senior Director, Energy & Carbon Removal på Microsoft.
Enligt avtalet kommer Stockholm Exergi att leverera certifikat på minusutsläpp som uppfyller mycket höga kvalitetskrav. Det inkluderar kriterier för hållbart skogsbruk, konservativ beräkning av nettoneddragningarna samt ett robust system för uppföljning, rapportering och verifiering (MRV), utvecklat tillsammans med Microsoft.
I linje med den svenska regeringens politik kommer de permanenta minusutsläppen i detta avtal att användas av Microsoft för att motverka egna utsläpp och det kommer transparent att redovisas att de hör till nationen Sveriges klimatmål, på samma sätt som företags utsläppsminskningar bidrar till nationella klimatmål.
Avtalets betydelse och industrins framväxt bekräftas av att både den frivilliga marknaden och enskilda länder nu allt tydligare inser behovet av att skala upp permanent borttagning av koldioxid från atmosfären för att nå klimatmålen. Detta behov har börjat omsättas i konkreta åtgärder inom både frivilliga standarder och EU:s kommande klimatmål för 2040.
